Vi stegar in på Carrousel du Louvre till tonerna av Michael Jacksons ”Rock with you”. Ute är hetta och regn, inne är dunkla gångar, konstinstallationer, workshops, Issey Miyake och Gaspard Yurkevich.

SVENSSON medverkar i 2009 års skånska Fotobiennal som pågår 27 februari – 29 mars. Den arrangeras av föreningen Fotografi i Fokus och hålls nu för fjärde gången. Sammanlagt visas över 50 fotoutställningar på olika platser runt om i Skåne.

Lördagen den 28 februari, kl. 18.00 - 01.00
SVENSSON Shop, Gamla Väster

Utställningen visas endast vid vernissagen

Vi kommer att visa vår kommande höst och vinterkollektion för press och inköpare på Rendez-vous Homme i Paris nästa vecka.

Årets lag karakteriseras av en offensiv själ. Till och med målvakten Casillas förmedlar ambition och initiativ. Men det var inte ett helt självklart val. Den enda obestridliga i försvaret är Dani Alves. Alternativen på högerkanten var Maicon eller Sergio Ramos. Centralt satte vi Lucio, Bayern Munchen, följt av Río Ferdinand och Ashley Cole.
Mascherano, självklar på mittfältet, för att backa den begåvade Gerrard och genierna Messi och Ronaldo. Kanske hade det effektivaste laget varit om anfallet toppats av Anelka eller Eto'o, men det skulle inte vara det laget vi vill se, om inte Ibrahimovic är på topppen.
Vem tränar det här laget? Diego Maradona skulle stryka lite mystik och överraskning i detta legendariska 2008-lag. Ferguson eller Mourinho? Men det är Pep Guardiola som oväntat basar för världens bästa klubblag just nu.
Fotboll kommer ju ner till tycke och smak och varifrån man kommer. Andra stora spelare som vi lämnat utanför är Lampard, Lahm, Benzema, Rooney, Tevez, Buffon, Cech, Nemanja Vidic, Patrice Evra, Chiellini, Torres, Rafael Márquez, Xavi, Agüero, Milito, Drogba och Villa.

Söderberg har gjort videos åt Madonna, U2, Kylie Minouge, The Knifes, Robbie Williams och Kent samt arbetat med svenskar som Jonas Åkerlund och Johan Renck. Han ligger bakom klassiker som LPC International och de geniala Read My Lips kreationerna.

Hur såg det ut för dig på 80-talet? Innan du höll på med det här?
– Jag gick på musikhögskolan i Göteborg och spelade modernt slagverk, två klubbor i varje hand, mycket kvintoler och sådant. Ibland fick jag vikariera i symfoniorkestern, spela triangel och bastrumma. Tröttnade sedan på hela den världen och började hänga ut med folket runt skivbolaget Radium . Det var en fin kultur där i götet ett tag, mycket svartklubbar och rivningskontrakt och konst i undergrunden.

Hur fick du idén till LPC International?
– Det var nog min kompanjon Erik Pauser som kom på idén att försöka få pengar till en långfilm. Vi hade gjort en massa videos till LPC innan. Otroligt nog så nappade Memfis, kanske på grund av att bossen dejtade Eriks ex-fru?

Hade ni någon metod eller växte det fram?
– Alltså det var ju rena drömläget att spåna fram ett manus, eller en resplan kanske man ska säga. Vi plockade bara fram platser och kulturer och människor som vi var intresserade av, sållade ut lite och bokade flygbiljetter...

Du är mer som en musiker eller kompositör som jobbar med film. Du sa under ditt föredrag på Doc Lounge i Malmö, att du såg dig som slagverkare tidigare. Hur kom du på idén med read my lips, att man kan mixa ljud, musik och bild?
– Ljud, musik och bild var det nog från allra första LPC videon. Och innehåll. Innehållet har alltid varit kung. Ljud och bild är egentligen bara berättarteknik.

Kan du berätta mer om din metod. Hur du gör? Hur ser processen ut?

Min mormor och morfar bodde i Blekinge, i Bräkne Hoby och fick femton barn. Tretton som levde. Morfar han köpte upp grisar. Han körde med häst och vagn ut till lantbrukarna, till bön´erna som man sa. Morfar hade nämligen telefon, men inte många hade det på den tiden. Han hade det så att han kunde höra om Andersson och Petterson hade fått smågrisar den och den dagen.
– Då kommer jag, sa morfar, då kommer jag och köper upp dem.
Så hade han ju häst och vagn och så hade han ju bås till var och en gris. Sen så sålde han dem till husägare. Alla hade ju en hushållsgris på den tiden. Då köpte dem en gris genom morfar. Så slaktade de en på våren och en på julen.

Men så när morfar var ute hos lantbrukarna, så träffade han en man, ett hjon. Och det är en sån som inte har ett hem precis. Han gick och jobbade hos dessa bönder som morfar kom till och köpte grisar av. Då hade han en jordkällare, som var hans boende. Så morfar lärde känna han, Hjona Pelle. Där låg han ju i stallen. Så fick han ju mat och så hjälpte han bönderna med lantbruken. Och de blev så moss att varje julafton kom Hjona Pelle till mormor och morfar. Var vi hos mormor och morfar på julafton, så knabba det på dörren, så hörde man knack, knack.
- Det är Hjona Pelle, hörde jag mormor sa.
Då hade hon två stora grytor med vatten som stod och kokte och kvick som en vissla for hon ut med det till han i dörren. Han fick inte gå in förrän han hade tvättat av sig. Mormor och morfar hade ju ett hus där de hade dessa grisar som han köpte upp. Och där fick han ta vatten med sig ut och tvätta av sig. Och sen fick mormor på honom rena kläder, för att han var full med loppor och lus. Sen fick han komma in bland oss andra och vara med på julen.
Berättat av Asta Friberg