Pub 25

47. Det flesta stolarna var upptagna i puben i hörnet av Ystadgatan-Falkenbergsgatan. Barcelona spelade mot Manchester United i Champions League. Längst fram i lokalen projicerade man matchen på en duk som tog upp hela väggen. Mot ena långsidan stod där flera enarmade banditer. Då och då kastade hasarderna mörka skuggor på duken.
Raul hälsade på Kwame och Lorenz som båda höll kvar blicken på matchen. Arvid hälsade mer uppmärksammat.
– Läget Raul? Vad gör du då?
– Inget särskilt. Tar det lugnt.
– Var har du de andra luffarna då?
– Ingen aning. Jag har försökt nå dem på mobilen hela dagen. De springer väll omkring. Vad står det?
– Nollnoll. De började precis, svarade Arvid.
– Det är grymt med sån storbild.
– Det är grymt som fan. Du skulle varit här häromdagen när Kranc spöade Roberto. Det var helt packat. Folk stod så runt om. Det var för mycket.
– Fett! sa Raul. Hur spelar Veron?
– Han är grym! Han arbetar. Han är överallt.
– Det e fett.
– Sicket köp Manchester United gjorde med han. Det trodde man ändå inte… att han skulle gå dit.
– Varför inte det? frågade Raul.
– Man skulle kunna tänka sig Spanien eller något annat Italienskt lag, men vem fan skulle säga att han skulle hamna där.
– Barca då? Har du checkat in Saviola. Han övergrym.
– Och Patrick Andersson är stark i försvaret!
– Jag ska inte dissa Bjärred. Vad kosta den portionen föresten?
Raul och pekade ner på en halvt uppäten spaghetti och köttfärssås.
– Trettionio. Grymt stor! De har fisk med potatis också!
En kvart senare kom kocken själv ut med en stor portion pasta och köttfärssås. Han var parodiskt klädd i svartvitrutigabyxor, vita tofflor, fläckigt förkläde och en vit huvudbonad. Raul reste sig för att för att ta emot talriken.
– Den är varm, sa kocken, ryckte bort talriken från Rauls mötande hand och la den rykande på bordet. Har du tagit bestick?
– Ja, jag tog här. Tack så mycket. Det var ingen liten portion.
– Har du inte ätit upp allt? röt ägaren själv när han kom för att plocka upp tallriken. Ska vi slänga ut dig?
– Det var för jävla stor portion faktiskt! Kolla! Han orka inte heller äta upp, svarade Raul.
– Han är galen, sa Arvid när den tjocke ägaren dragit sig tillbaka. Du vet, han kan bara helt plötsligt beställa in några pizzor och bara dela ut. Nån gång så tog han fram ostbricka, vin och allt sånt, så satt vi och kollade på en MIF match.
– Annorlunda, sa Raul.
– En dag kom det in en snubbe när han stod och kollade på MIF. Han snubben: Ursäkta, skulle jag kunna få en öl? Men han var helt inne matchen. Svarade inte ens. Så han frågade igen. Samma sak. Så frågade han en tredje gång och han bara: För helvete ser du inte att jag kollar på MIF, ta en öl och lägg pengarna på disken!
– Det hade suttit fint med en liten raket nu, sa Raul. Har du något på dig?
– Hemma. Du får ta det med Kwame. Jag ska dra bort och knulla.
– Då får jag ta en cigg så länge. Kan jag ta en? Han tog en cigg och vände stolen mot den stora bildskärmen.
När han rökt färdigt ställde han sig upp.
– Det är rätt så wack match måste jag säga.
– Det blir nog mållöst. Det är bara femminuter kvar av ordinarie matchtid. Ska du sticka?
– Måste på dass bara.
På dass hängde det en kondomautomat mot det vita kaklet. Han drog ner brallorna, såg till att kuken inte rörde ringen och skett.
Plötsligt hörde man folk skrika:
– Måååååååål! Lovor ! skrek någon. Lovor! Lovor! Lovor! Lovor! Lovor! Lovor!
Det gick en liten stund och så skreks det igen:
– Lovor! Lovor! Lovor! Lovor! Lovor! Lovor!
Han torkade sig och gick ut.
– Blev det mål?
– Två mål fattar du? Du missa två mål.
– Jag kan inte tro det. Alla skrattade. Jag kan inte tro att jag ser en hel jävla match, går och skiter i två minuter och så gör dem två mål.
– Det är övertid, sa David.
– Nu är det slut, sa Sören.
– Jag kan inte tro det. Otroligt, sa Raul.
– Det var två verkligen grymma mål.
– Helvete också! Jag får se dem i repris nu.
– De visar aldrig målen i repris efter matchen.
– Du skojar med mig. Jag kan inte tro det!
– Kolla själv. Det är golf nu.
Golf next, stod det.